En vanlig bruksgräsmatta behöver omkring 1–2 kg kväve per 100 m² och år, fördelat på två till fyra givor från det att gräset börjar växa på våren till sensommaren. Mindre räcker om du lämnar gräsklippet kvar eller nöjer dig med en gräsmatta som kräver lite skötsel. Gödsla inte under torka, och se till att gödseln hamnar på gräset och inte på plattor och gator.
N, P och K
Gödselpåsens tre siffror anger hur många procent kväve (N), fosfor (P) och kalium (K) den innehåller.
- Kväve (N) driver tillväxt och grön färg. Det är det gräset behöver mest, och det som tar slut fortast.
- Fosfor (P) behövs för rotutveckling, främst vid nysådd. Många svenska trädgårdsjordar har redan gott om fosfor, och överskottet kan läcka ut i sjöar och hav.
- Kalium (K) bidrar till cellväggar och vattenbalans och anses göra gräset tåligare mot torka, slitage och kyla.
Riktvärden
- Gräsmatta med lite skötsel: 0,5–1 kg kväve per 100 m² och år.
- Vanlig bruksgräsmatta: 1–2 kg kväve per 100 m² och år.
- Hårt sliten eller mycket välskött gräsmatta: upp mot 2–2,5 kg kväve per 100 m² och år.
- Per giva: omkring 3–5 g kväve per m², det vill säga 0,3–0,5 kg per 100 m².
Räkna så här: om gödseln innehåller 10 % kväve och du vill ge 4 g kväve per m² behöver du 40 g gödsel per m², alltså 4 kg per 100 m². Följ förpackningens dosering om den är lägre.
Gräsklipp som lämnas kvar ger tillbaka en del av kvävet. Om du klipper med robot eller mulchfunktion kan du ofta ligga i den lägre delen av intervallet.
När på året
- Vår: när gräset har börjat växa och marken har blivit varm, ungefär när du har klippt ett par gånger. I södra Sverige blir det ofta i april–maj och i norra Sverige i maj–juni.
- Försommar och sommar: en eller två givor i juni–juli om gräset behöver det och har tillgång till vatten.
- Sensommar och tidig höst: en giva med lite kväve och mer kalium, så kallad höstgödsel. Ge den i augusti i norra Sverige och i augusti till mitten av september i södra Sverige. Undvik kväverika givor senare än så, eftersom de gör gräset mjukt inför vintern och ökar risken för snömögel.
Gödsla inte under torka
Om gräset har gått i dvala kan det inte ta upp näringen. Gödseln blir liggande, kan bränna bladen och spolas sedan bort med första kraftiga regnet. Vänta tills gräset har börjat växa igen efter regn eller vattning.
Så sprider du
- Sprid jämnt, gärna med en gödselspridare. Om du sprider för hand kan du dela givan i två och gå över ytan i kors.
- Sprid på torra blad och vattna lätt efteråt eller före väntat regn. Undvik dock att gödsla precis före ett kraftigt skyfall.
- Sopa tillbaka gödselkorn från plattor, uppfarter och gator så att de inte rinner ut i dagvattnet.
Organiska alternativ
- Pelleterad hönsgödsel och andra organiska gödselmedel ger näringen långsammare, eftersom markens mikroliv måste bryta ner dem först. De verkar bäst när jorden är varm och fuktig, så ge dem gärna något senare på våren.
- Gräsklipp som får ligga kvar är det enklaste organiska gödselmedlet.
- Kompost, siktad och i tunna lager, kan spridas som dressning.
Organisk gödsel kan också övergöda om du ger för mycket. Räkna på kväveinnehållet på samma sätt.
Miljön
Kväve och fosfor som inte tas upp av gräset kan läcka ut och bidra till övergödning av sjöar, vattendrag och Östersjön. Ge därför hellre flera små givor än en stor, gödsla bara när gräset växer, gödsla aldrig på frusen eller vattenmättad mark och håll avstånd till diken, bäckar och sjöar.