Lufta gräsmattan om jorden är hårt packad, vattnet blir stående eller rinner av och gräset är glest trots gödsling. Den bästa metoden är en pipluftare som tar upp små jordproppar. Gör det när gräset växer och marken är fuktig men inte blöt, på våren eller under sensommaren och hösten, och borsta ner sand i hålen efteråt.
Varför luftar man?
Rötterna behöver både vatten och luft. I kompakterad jord är porerna hoptryckta, så vattnet tränger inte ner och rötterna kvävs och blir grunda. Det leder till gles gräsmatta, mossa, ogräs som groblad och sämre tålighet mot torka.
Tecken på kompakterad jord
- Det är svårt att sticka ner en skruvmejsel eller spade.
- Vatten blir stående efter regn eller rinner av i stället för att sjunka in.
- Gräset är glest längs gångstråk, vid lekplatser och där bilar har kört.
- Det finns mycket mossa och groblad.
- Rötterna är korta när du skär upp en bit.
Lerjord och mojord packas lättare än sandjord.
Pipluftare eller spikluftare?
- Pipluftare (håltagning): ihåliga pipor tar upp jordproppar, vanligen 5–10 cm långa. Då skapas verkliga hålrum och jorden får plats att expandera. Det är den metod som fungerar bäst mot riktig kompaktering. Det finns handverktyg för små ytor, och för större ytor kan du hyra en motordriven maskin.
- Spikluftare: massiva spikar sticker hål i gräsmattan. Det är snabbt och enkelt och ger viss effekt på ytan, men jorden trycks samtidigt ihop runt hålet, så effekten är kortvarig. Det duger för lätt ytpackning men inte för en hårt packad lerjord.
- Luftningssandaler med spikar under skorna gör i praktiken mycket liten nytta.
Så gör du
- Vänta tills jorden är lagom fuktig. Torr jord är för hård, och blöt jord kläs sönder. Vattna ett dygn innan om det är torrt.
- Klipp gräset till din vanliga höjd.
- Lufta. Med en pipluftare ska hålen hamna ungefär 5–10 cm isär. Kör två gånger i kors på hårt packade ytor.
- Låt jordpropparna ligga och torka några dagar. Kratta eller klipp sönder dem sedan.
- Dressa med sand eller sandblandad jord och borsta ner den i hålen. Då blir kanalerna kvar längre och ytan dräneras bättre. Läs mer i artikeln om dressning.
- Gödsla och eftersådd vid behov. Hålen ger fröet ett bra groställe.
När på året
- Vår: när tillväxten är igång och marken har torkat upp efter tjälen, i april–maj i söder och maj–juni i norr.
- Sensommar och tidig höst: augusti–september. Det är ofta den bästa perioden, eftersom gräset växer bra och har tid att läka före vintern. Lufta tidigare längre norrut.
Undvik att lufta i torka, när marken är blöt eller frusen och sent på hösten när gräset har slutat växa.
Hur ofta?
En gång per år räcker för de flesta gräsmattor som används mycket eller ligger på lerjord. Lättare jordar och gräsmattor som används lite klarar sig ofta med luftning vart annat eller vart tredje år. Om du luftar och dressar regelbundet blir ytan gradvis bättre dränerad.