Om du hittar slingrande, några centimeter breda gångar av avbetat gräs och vissnat material i gräsmattan när snön smälter, så är det nästan alltid sorkar som har levt och ätit under snötäcket. Skadan ser värre ut än den är. Kratta upp gångarna, jämna till ytan och så i fläckar som inte kommer tillbaka när tillväxten har kommit igång.
Hur känner jag igen det?
- Gångar som slingrar över gräsmattan, 3–5 cm breda, med avbetat gräs och små högar av gräsrester och spillning.
- De syns bara när snön har smält, eftersom sorkarna har rört sig i hålrummet mellan snö och mark.
- Ofta finns det fler gångar nära kanterna, buskar, stenmurar och högt gräs.
- Sorkar och mullvadar är lätta att skilja åt. Mullvaden ger jordhögar och gångar under jorden, medan sorkgångar ligger ovanpå marken.
Så gör du
- Kratta bort gräsrester och spillning när ytan har torkat upp. Använd handskar.
- Luckra lätt i gångarna med krattan om ytan är hård.
- Vänta på tillväxt. Rötterna lever ofta kvar, och gräset kan växa igen på några veckor.
- Eftersådd i fläckar som fortfarande är kala när resten av gräsmattan har tagit fart och marken har blivit minst omkring 10 °C. Använd 20–30 g frö per m² på helt kala fläckar och dressa lätt över.
- Håll fuktigt tills fröet har grott.
Förebygg
- Klipp kort in i hösten, till omkring 5 cm vid sista klippningen. Kort gräs ger sorkarna mindre skydd och mat.
- Ta bort högt gräs, ris och vedhögar nära gräsmattan. Där bor och gömmer sig sorkarna.
- Låt inte fallfrukt och löv ligga kvar över vintern.
- Katter, rovfåglar, rävar och vesslor äter sorkar. En trädgård med holkar för ugglor och tornfalk kan hjälpa till.
- Sorkar varierar kraftigt mellan åren. Vissa vintrar blir det mycket skador och andra nästan inga.
Andra vinterskador
Snömögel. Runda gråvita eller rosa fläckar. Läs artikeln om snömögel.
Isbränna. Om gräsmattan har legat under is i många veckor kan gräset kvävas, och det luktar ofta surt när isen smälter. Det är vanligast i sänkor där smältvatten fryser. Förbättra dräneringen på längre sikt och så om döda ytor på våren.
Uttorkning och frost. Utan snö som skyddar kan kalla vindar och tjäle skada gräset, särskilt på höga och utsatta lägen. Gräset brukar repa sig när tillväxten kommer igång. Annars får du så om.
Trampskador. Bruna fotspår efter att någon har gått på fruset gräs. Gräset lagar sig ofta själv, men undvik att gå på frostiga gräsmattor.
Salt och plogskador. Längs gator och uppfarter kan vägsalt och plogar skada gräset. Vattna ur saltet rejält på våren, jämna till upplogade kanter och så om.
Snöhögar. Gräs under tunga snöhögar som ligger kvar länge blir ofta tovigt och angripet av snömögel. Kratta upp och ge det tid.
När på året
Skadorna syns vid snösmältningen, vilket är i mars–april i söder och ofta i maj i norr. Vänta med att så tills gräset har börjat växa och marken har blivit varm, eller gör det under sensommaren om skadorna är stora.